textil Materiallära
För att förstå tyger och dess egenskaper är det bra att ha lite koll på materiallära. Uppenbart är att vi som jobbar på Tygverket är riktiga tygnördar. Tillika älskar vi textil och kan fullständigt grotta ner oss i bindningar, fibrer och vävtekniker. Därför tänkte vi dela med oss lite av vår kunskap, vi börjar med lite av grunderna i materiallära.
Vi skiljer på tygets fiber (t ex bomull, polyester, vikos etc) och dess konstruktionssätt (t ex tuskaft, satin, slätstickning etc).
Fibrer:
Naturmaterial
Naturfibrer är helt naturliga fibrer så som de hittas i naturen. Vidare kan de delas upp i två kategorier
-Animaliska: som hittas bland djurriket t ex ull och silke.
-Vegetabiliska: som hittas bland växtriket, t ex lin, bomull, hampa.
Sammanfattningsvis är dessa fibrer ofta behagliga att ha på sig närmast huden, då de andas. De är generellt svagare än syntetfibrer.
Linne
Linnetyg har hög absorbtionsförmåga och passar alltså riktigt bra till kökshanddukar. Vidare andas tyget och ger en sval känsla på sommaren. Däremot blir det lätt skrynkligt, vilket ger den dess bohemiska stil. Ytterligare har linne ett fantastiskt fint fall som bara blir bättre och mjukare med mer användning.
Ull
Ullen är optimal på vintern då den både värmer och står naturligt emot väta. Dessutom har fibern en unik uppbyggnad, då den har hullingar som gör att det går att filta. Ytterligare är ull naturligt antibakteriellt och har självrengörande egenskaper.
Siden
Sidentyget är känt för sin förmåga att reglera temperaturen på ett naturligt sätt. Det är svalt och andningsbart i varma förhållanden samtidigt som det kan hålla värmen i kallt väder. Silke är hypoallergent och skonsamt mot huden.
Bomull
Bomull har en hög absorptionskapacitet och kan absorbera upp till 27 gånger sin egen vikt i vatten. Denna egenskap gör bomull lämpligt för handdukar och sängkläder eftersom det effektivt suger upp fukt och håller huden torr. Dessutom tillåter dess struktur luftcirkulation, vilket gör det bekvämt att bära och perfekt för kläder, särskilt under varmare förhållanden.
hampa
Hampa är känt för att vara en miljövänlig gröda som kräver minimal användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. Då dess snabbväxande egenskaper gör det till ett hållbart alternativ för olika användningsområden. Dessutom är hampfibrer kända för sin styrka och hållbarhet. Produkter tillverkade av hampa, som kläder och rep, har hög motståndskraft och en lång livslängd.
Rami
Rami, även kallat ”kinagräs” är en naturfiber med både antibakteriella och flamsäkra egenskaper. Växtens stjälkar behandlas med varmt vatten för att skilja bark från bast. Sedan förädlas fibrerna för framställning av spinnmaterial. Ramifibrer ger ett slitstarkt men mjukt tyg med god förmåga till fukttransport.
syntetfiber
Syntetiska fibrer är konstgjorda material som skapas genom kemiska processer där råmaterial som olja, kol och naturgas omvandlas till polymerer. Dessa polymerer kan sedan dras ut i långa trådar och formas till fibrer. Således erbjuder syntetfibrer en bred variation av egenskaper beroende på den kemiska sammansättningen. Exempel inkluderar polyester, nylon och akryl, var och en med sina unika egenskaper såsom styrka, elasticitet och färgbeständighet.
Vidare är många syntetiska fibrer motståndskraftiga mot mögel och insektsangrepp, vilket gör dem hållbara och lämpliga för olika användningsområden, inklusive kläder och mattor. Tillika har materialet ofta snabbtorkande egenskaper och är lätta. Detta gör dem populära för sportkläder och andra applikationer där fukttransport och vikt är viktiga faktorer.
Många syntetiska fibrer har hög färgbeständighet, vilket innebär att de behåller färgen bra över tiden. Detta gör dem lämpliga för kläder och textilier som utsätts för solljus och tvättning. Även är de kända för sin höga hållbarhet och slitstyrka, vilket gör dem lämpliga för produkter som kräver lång livslängd och motståndskraft mot slitage, som väskor och tält. Många syntetiska fibrer är resistenta mot kemikalier och påverkas inte lika lätt av väderförhållanden som vissa naturfibrer. Detta gör dem lämpliga för olika utomhusapplikationer.
Trevira
Vårt absolut mest sålda gardintyg. Tunt gardintyg i 100% Trevira CS, perfekt till både hemma- och kontorsmiljöer. Trevirafibern är i sig en flamsäker fiber, vilket betyder att tyget inte är behandlat med något medel. Detta tyg syr vi mycket av till offentlig miljö, men även till hemmakunder.
nylon
Nylon är ett företagsnamn och fibern är gjord av polyamid. En av de mest framstående egenskaperna hos nylon är dess höga hållfasthet och slitstyrka. Då nylon har naturlig fuktresistens är det snabbtorkande. Alltså är nylon användbart för paraplyer och regnkläder.
Polyester
Polyester har hög hållfasthet och är formbeständighet och motståndskraftigt mot rynkor. Dessutom har polyester god färgbeständighet och är resistens mot UV-strålning perfekt för gardiner. Fibern absorberar inte mycket fukt och har snabbtorkande egenskaper. Vidare absorberar den inte mycket fukt och har snabbtorkande egenskaper.
Regenatfiber
Regenererade fibrer, även kända som regeneratfibrer, är framställda från naturliga polymerer genom kemisk omvandling. Således är de tillverkade av människan, men av naturliga råvaror. Därför kombineras ofta komforten hos naturliga fibrer med prestandaegenskaperna hos syntetiska fibrer. De kan erbjuda andningsförmåga, mjukhet och fuktreglering som gör dem populära i klädindustrin.
viskos
Visos, även känd som rayon, är en av de äldsta regenererade fibrerna. Den framställs genom att behandla trämassa med kemikalier. Viskos är mångsidig och används i kläder, sängkläder och olika textilprodukter.
tencel
Lyocell är en regenererad cellulosafiber och varumärkesnamnet Tencel används ofta för denna typ. Den framställs vanligtvis från trämassa, ofta från eukalyptusträd. Lyocell är känt för sin mjukhet, god fuktreglering och miljövänliga produktionsprocess.
modal
Modal är en regenererad fiber som också utvinns från trämassa, vanligtvis från bokträd. Modal är känt för sin silkesliknande känsla, höga fuktabsorption och färgbeständighet. T ex har detta gardintyg ett otroligt vackert fall och lyster.
Blandningar
Genom att blanda olika sorters fibrer kan man kombinera dem och få fram riktigt bra tyger som delar flera olika fibrers egenskaper. T ex kan lite polyester i ett linnetyg minska skrynkligheten samt motverka att tygets bleks i solljus.
Materiallära -på Youtube
Har du sett att vi har en YouTube-kanal?
Ifall du vill se mer, klicka på bilden så kommer du till en video med massor av materiallärasnack.
Konstruktionssätt
Den textila fibern bestämmer mycket av tygets egenskaper, därpå är det tygets konstruktion som avgör dess kvalitet. Huvudsakligen finns det två sorters tygkonstruktioner: Vävt eller stickat
Väv
Vävda tyger består av en varp som går längs med tyget och en väft som är inslaget på tvären av tyget. De vanligaste vävsätten är tuskaft, kypert och satin (uttalas satäng).
tuskaft
Tuskaft är en av de enklaste och mest grundläggande vävteknikerna. Den innebär att varpen och inslaget korsar varandra på det sättet att varje inslagstråd passerar under och över varptrådarna i en enhetlig och regelbunden sekvens. Vidare är tuskaft känt för att erbjuda stabilitet och slitstyrka. Vävstrukturen skapar en tätt sammanfogad yta, vilket resulterar i textilier som är hållbara och tåliga mot slitage, vilket gör dem idealiska för vardagligt bruk.
kypert
Kypert är kännetecknat av dess diagonala mönster som skapas genom att varp- och inslagstrådar korsar varandra i en viss vinkel. Detta ger tyget en karakteristisk struktur med en markerad diagonallinje.
Sålunda används kypert i en rad olika textilier, inklusive denim (jeanstyg), tweed och gabardine. Dess diagonala struktur ger tyget en unik visuell karaktär och ökar också dess styrka och hållbarhet.
satin
Denna teknik involverar att varptrådarna flyter över flera inslagstrådar i en enhetlig och regelbunden sekvens. Tillika ger detta satin dess karakteristiska ytstruktur som har en jämn och blank yta. Satin är känt för sin lyxiga känsla och höga glans. Satin är känt för att vara känsligt för slitage och kan snabbt tappa sin glans om det utsätts för hård behandling. Det är viktigt att vara försiktig vid tvätt och hantering för att bevara satinets eleganta utseende över tid.
Stickat
Tyget är konstruerat av loopar som länkar i varandra, det kallas ofta för trikå eller jersey. En av de mest framträdande egenskaperna hos trikå är dess elasticitet och stretchighet. Detta gör att trikåkläder anpassar sig väl till kroppens form och ger en behaglig passform. Det är vanligt att hitta trikå i plagg som t-shirts, leggings och underkläder.
slätstickning
Den vanligaste formen av trikå. Den skapas genom att alternera mellan en rad med räta maskor (räta varvet) och en rad med aviga maskor (aviga varvet). Alltså skapas en slät yta på ena sidan och en textur med små "v" på den andra. Således blir resultatet av slätstickning en jämn och plan yta på den sida av tyget där räta maskorna visas. Detta gör det till ett populärt val för kläder och för tryckta mönster.
ribbstickning
En stickteknik som ger en elastisk och texturerad yta genom att alternera mellan räta och aviga maskor i regelbundna mönster. Bl a är tyget känt för sin höga elasticitet. Detta gör det idealiskt för plagg som behöver anpassa sig till kroppens konturer, som muddar på ärmar och nederkant av tröjor. Vidare kan ribbstickning varieras genom att ändra antalet räta och aviga maskor samt genom att alternera mellan olika bredder av räta och aviga sektioner. Detta skapar olika mönster och texturer, som 1x1 (en rät, en avig), 2x2 (två räta, två aviga), och så vidare.
interlock
Interlock är en stickteknik där man kan säga att två tyglager stickas ihop som en dubbel jersey, den ser lika ut på båda sidor. Denna teknik skapar en tygstruktur som är dubbel och tätare än vanlig jersey, vilket resulterar i en tygkvalitet med högre stabilitet och mindre tendens att rulla.
Textilmateriallära är en fascinerande disciplin som involverar detaljerade studier av olika textila material och deras karakteristiska egenskaper. Genom att förstå fiberkompositionen av olika typer av textilier kan vi uppskatta hur dessa material reagerar på olika påverkningar och användningsområden. Konstruktionssättet spelar en central roll i tygets estetik och kan påverka deras hållbarhet och användbarhet. Vi älskar tyg och dess stora aldrig sinande värld. Det finns så mycket mer att lära sig och fördjupa sig i. Detta var ett litet grundläggande axplock. Kanske vi grottar ner oss extra i en viss del framöver. Håll till godo i textilens värld!